Author Archives: Anna Sundström Lindmark

Möt våra vägledare: Emelie Hill Dittmer

– Att få vara den mentor som jag själv önskar att jag haft under mina mest turbulenta år och att se andra människors personliga utveckling, det känns meningsfullt, säger Write Your Self-vägledaren Emelie Hill Dittmer, som grundat och leder den populära kursen Läkande skrivande på Österlens folkhögskola.

Möt våra vägledare: Jessica Hjert Flod

Att blogga om livet när det är som svårast – dela med sig av så väl ångest som diagnoser – det får henne att må bättre och hon vet att hennes ord också hjälper andra.
– Vi som människor bär samma känslor. Vi är inte ensamma, säger beteendevetaren, författaren och Write Your Self-vägledaren Jessica Hjert Flod.

Möt våra vägledare: Ylva Maria Pavval

Ylva Maria Pavval, aktiv i föreningen Niejda, vill ge människor verktyg att erövra sin berättelse på ett tryggt och hanterbart sätt. Med Write Your Self-metoden ser hon att det är möjligt. Nu håller hon i workshops runtom i hela Norrbotten, samt leder skrivgrupper online.

Möt våra vägledare: Anna Marklund

Att följa skribenternas utveckling, det är det bästa med arbetet, enligt Write Your Self-vägledaren Anna Marklund.
– De blir klarare och mer målmedvetna – det syns i hela kroppen. Att skriva skapar en tydligare väg vidare i livet, säger hon.

Läkande skrivande på Österlens folkhögskola

Kursen i läkande skrivande är igång på Österlens folkhögskola. Det är den första i sitt slag i folkhögskolemiljö där Write Your Selfs metodik utgör grunden. I september började vi utforska våra historier och nu är vi i rörelse, skrivprocessen pulserar i oss.

Möt tio makalösa changemakers

Av 400 (!) ansökningar från 35 länder lyckades vi till sist sålla fram tio fantastiska stipendiater. Vi är så hejdlöst imponerade av dessa människor och det arbete de gör. Vi vet att ni kommer att bli det också.

One year without rape

Imagine owning the world like that. Claiming space like that. Losing your guard like that, losing track. Losing yourself to the pure pleasure of living. Imagine roaming the world at will – a she-wolf – and coming home, filled to the brim. Reaching for the computer, for the sketchpad, for the guitar. Howling your truth. Possessed by a muse that would burn your house down rather than let you shrink. Imagine sharing your truth like that. Sharing yourself and your passion and your work and never, not once, being met with comments about your hair, your weight, your perceived sexiness or lack thereof.

Varför måste vi prata om det?

För att den största skadan inte alltid sker när han attackerar henne, utan när alla andra gör det också, efteråt. När hon själv gör det. För att det som håller såren oläkta och kvinnor i schack är skammen hon förväntas axla när någon attackerar hennes kropp. För att jag inte accepterar den skammen. Den inte är min. Inte din heller. För att skammen leder till tystnad. Kvinnan som kränks förväntas tystna. Förväntas krympa och glömma bort allt hon fortfarande har att ge och säga. För att hennes röst behöver höras. Vi behöver hennes erfarenhet. Hennes ärrade blick på världen.

Beviset att jag överlevde

Ett inlägg av Emelie Hill Dittmer, en av våra licensstipendiater: ”Det är därför jag nu skriver med ännu större intensitet, för att markera att jag tagit mig ur dimslöjan. För inte kan jag sitta ned och göra ingenting nu när mamma inte finns kvar. Det är därför jag skriver, för henne och för oss, för att jag nu genom Write Your Self licensprogram kommer att kunna hjälpa andra. Ett större och mer meningsfullt uppdrag kan jag knappast föreställa mig. Jag fann vägar ut. Jag skriver för dig, mamma, jag skriver för oss.”

Den blå boken

En av böckerna lockade mig särskilt, ändå tog det många år innan jag vågade öppna den. Den var tjock och blå och hade titeln ”Från luffare till miljonär”. Författaren var Alvar Lindmark – min farfar, som dött samma år som jag föddes. Jag var väldigt nyfiken på honom. Jag hade förstått att det var något väldigt speciellt med min farfar. Kanske var det bara det att han var död. Jag kände inte så många döda människor. När jag var elva år så tog jag mod till mig och plockade ner den tjocka, blå boken från hyllan. Jag var ensam hemma. Jag väntade mig ord, och att få lära känna farfar genom orden. Men det som mötte mig var n